PENGURUSAN JENAZAH TIDAK SEMPURNA DALAM SITUASI PERANG, BENCANA DAN WABAK: TINJAUAN DARIPADA PERSPEKTIF ISLAM DAN SAINS FORENSIK

MANAGEMENT OF INCOMPLETE REMAINS IN WAR, DISASTER AND PANDEMIC SITUATIONS: AN APRAISAL FROM ISLAMIC AND FORENSIC SCIENCE PERSPECTIVES

Authors

  • Nadiawati Abdul Razak Forensic Medicine Unit, Faculty of Medicine and Defence Health, Universiti Pertahanan Nasional Malaysia, 57000, Kuala Lumpur, Malaysia / Centre of Research for Fiqh Forensics and Judiciary (CFORSJ), Faculty of Syariah and Law, Universiti Sains Islam Malaysia, Bandar Baru Nilai, 71800 Nilai Negeri Sembilan, Malaysia https://orcid.org/0000-0002-7075-7848
  • Mohamad Muntaha Saleh Islamic Studies Defence Academy, Universiti Pertahanan Nasional Malaysia, 57000, Kuala Lumpur, Malaysia
  • Mohamad Aniq Aiman Alias Faculty of Syariah and Law, Universiti Sains Islam Malaysia, Bandar Baru Nilai, 71800 Nilai Negeri Sembilan, Malaysia https://orcid.org/0009-0003-8417-7152
  • Wan Abdul Fattah Wan Ismail Centre of Research for Fiqh Forensics and Judiciary (CFORSJ), Faculty of Syariah and Law, Universiti Sains Islam Malaysia, Bandar Baru Nilai, 71800 Nilai Negeri Sembilan, Malaysia / Faculty of Syariah and Law, Universiti Sains Islam Malaysia, Bandar Baru Nilai, 71800 Nilai Negeri Sembilan, Malaysia

DOI:

https://doi.org/10.33102/mjsl.vol13no3.1443

Keywords:

Disaster, forensic, incomplete remains, management of remains, war, darurat, forensik, mayat tidak sempurna, pengurusan jenazah, perang

Abstract

The management of deceased bodies in emergency situations such as war, major disasters, and infectious disease outbreaks presents extraordinary challenges from both Shariah and operational perspectives. In Islam, the management of the dead is a collective obligation (fardu kifayah). However, its implementation may be hindered when remains are incomplete, severely damaged, or mixed between Muslims and non-Muslims or in an emergency situation such as war. The issue becomes more complex in the presence of limited resources, chaotic environments and politics, and uncertainty in identifying the deceased. Therefore, a contextual and integrative approach that combines Islamic principles with forensic science is urgently needed. This article aims to analyse the management of incomplete remains in emergency contexts, particularly during conflict and large-scale disasters. It explores the management of remains during wartime, Islamic perspectives on handling incomplete bodies, differing scholarly views across the four major Sunni schools Hanafi, Maliki, Syafie, and Hanbali and forensic challenges in the identification and treatment of remains, especially where procedural conflicts arise between modern forensic protocols and Shariah principles. This study adopts a qualitative methodology using document analysis of both primary and secondary sources. The collected data are analysed thematically and presented according to key subthemes. Findings reveal significant differences in the legal opinions of the four schools regarding the minimum body part that necessitates funeral rites such as bathing, shrouding, and prayer. Forensic science plays a vital role in the ethical and systematic identification and disposal of remains, especially in cases involving unidentified or mixed bodies. This research underscores the importance of harmonising Islamic legal frameworks with modern forensic needs to preserve higher objectives of Islamic law (Maqasid Syariah) and Islamic religious sensitivity. Collaborative efforts between religious authorities and forensic institutions are proposed as essential to ensuring dignified management of the deceased, even under the most challenging conditions.

 

Abstrak

Pengurusan jenazah dalam situasi darurat seperti peperangan, bencana besar, dan wabak penyakit berjangkit menimbulkan cabaran luar biasa dari sudut Syariah dan operasi. Dalam Islam, pengurusan jenazah adalah suatu kewajipan fardu kifayah. Namun, pelaksanaannya boleh terhalang apabila jenazah berada dalam keadaan tidak sempurna, hancur, atau bercampur antara Muslim dan bukan Muslim ataupun dalam keadaan darurat seperti perang. Isu ini menjadi lebih kompleks apabila terdapat kekangan sumber, kekacauan lokasi dan politik, serta ketidaktentuan identiti jenazah. Oleh itu, pendekatan yang kontekstual dan integratif antara prinsip Islam dan sains forensik amat diperlukan. Kajian ini bertujuan menganalisis isu berkaitan pengurusan jenazah tidak sempurna dalam konteks darurat, khususnya semasa konflik dan bencana besar. Kajian ini memperincikan pengurusan jenmazah dalam situasi perang, konsep pengurusan jenazah tidak sempurna menurut Islam, perbezaan pandangan ulama mazhab utama berkaitan jasad yang tidak lengkap, serta cabaran dari perspektif forensik dalam proses pengecaman dan pengurusan jasad, termasuk konflik antara prosedur forensik moden dan prinsip Syariah. Bagi mencapai objektif tersebut, pengkaji menggunakan pendekatan kualitatif, iaitu analisis dokumen terhadap data primer dan sekunder. Data yang dikumpulkan kemudiannya dianalisis secara tematik dan disusun mengikut subtema kajian. Hasil kajian menunjukkan wujud perbezaan signifikan antara pandangan empat mazhab utama iaitu Hanafi, Maliki, Syafie, dan Hanbali berhubung tahap minimum jasad yang mewajibkan pelaksanaan mandi, kafan, dan solat jenazah. Manakala forensik pula memainkan peranan penting dalam proses pengecaman dan pengurusan jenazah secara sistematik dan beretika, terutamanya bagi kes jenazah yang tidak dikenali atau bercampur. Kajian ini dilihat sangat penting untuk menyatukan prinsip hukum Islam dengan keperluan forensik moden agar pengurusan jenazah kekal terpelihara dari segi Maqasid Syariah dan sensitiviti agama Islam. Kerjasama antara institusi agama dan forensik dicadangkan sebagai kunci utama bagi memastikan penghormatan terhadap jenazah terus dijunjung, walaupun dalam keadaan paling mencabar.

Downloads

Download data is not yet available.

References

Abdul Khalid, K. A. (2022, February 18). “Irsyad hukum siri ke-668: Hukum solat ke atas jenazah berulang kali meskipun telah dikebumikan”. Mufti of Federal Territory's Office. https://www.muftiwp.gov.my/en/artikel/irsyad-fatwa/irsyad-fatwa-umum-cat/5125-irsyad-al-fatwa-siri-ke-668-hukum-solat-ke-atas-jenazah-berulang-kali-meskipun-telah-dikebumikan

Abdullah, N. K., Ahmad, N. A., Ramli, S. B., & Razak, N. A. (2024). The need for mandatory autopsy teaching in forensic medicine for medical students. Autopsy and Case Reports, 14, 2-7. https://doi.org/10.4322/acr.2024.509

Adham, I. (2024). “Irsyad al-hadith siri ke 560: Keutamaan susunan jenazah dalam satu liang lahad”. Mufti of Federal Territory Office. https://www.muftiwp.gov.my/ms/artikel/irsyad-al-hadith/5968-irsyad-al-hadith-siri-ke-560-keutamaan-susunan-jenazah-dalam-satu-liang-lahad

Al-Bukhārī, M. I. (1987). Ṣaḥīḥ al-Bukhārī. Beirut: Dār Ibn Kathīr.

Alias, M. A. A., Mohd Jailani, M. R., Wan Ismail, W. A. F., & Baharuddin, A. S. (2024). The integration of five main goals of shariah in the production of science and technology for human well-being. AL-MAQASID: The International Journal of Maqasid Studies and Advanced Islamic Research, 5(1), 1–16.

Al-Kāsānī, ʿA. B. M. (t.th.). Badāʾiʿ al-Ṣanāʾiʿ fī Tartīb al-Sharāʾiʿ. Beirut: Dār al-Kutub al-ʿIlmiyyah.

Al-Khīn, M., Al-Bughā, M., & al-Sharbājī, A. (2009). Fiqh manhajī mazhab al-Shāfiʿī (Terjemahan). Jabatan Kemajuan Islam Malaysia.

Al-Māṭrūdī. (2008). Taṭbīq al-qawāʿid al-fiqhiyyah ʿalā al-masāʾil al-ṭibbiyyah. Imam Muhammad ibn Saud Islamic University.

Al-Nawawī, Y. S. (1996). Al-Majmū‘ sharḥ al-muhadhdhab. Beirut: Dār al-Fikr.

Al-Nawawī, Y. S. (t.th.). Rauḍah al-Ṭālibīn. Beirut: Dār al-Minhāj.

Al-Sharbīnī, M. A. (1995). Mughnī al-Muḥtāj ilā maʿrifah maʿānī alfāẓ al-Minhāj. Beirut: Dār al-Fikr.

Al-Zuḥaylī, W. (2007). Al-fiqh al-islāmī wa adillatuhu. Dār al-Fikr.

Baharuddin, A. S. (2017). The integration of forensic science fundamentals and al-qarinah towards achieving maqasid al-shari’ah. (Doctor of Philosophy), Universiti Teknologi Malaysia, Skudai.

Baharuddin, A. S., Abdull Rahim, A., Wan Ismail, W. A. F., Abdul Mutalib, L., Roslan, S. R. A., & Ruskam, A. (2021). Perkembangan dan pola literatur maqāṣid syarīʿah di Malaysia: Analisis sistematik. AL-MAQASID: The International Journal of Maqasid Studies and Advanced Islamic Research, 2(1), 38–55.

Baharuddin, A. S., Wan Ismail, W. A. F., Abdul Mutalib, L., Ahmad, M. H., & Saqib, L. (2021). Systematic literature review of forensic science and al-qarinah in prominent shariah literature. In INSLA E-Proceeding, (pp. 67-73). http://insla.usim.edu.my/index.php/eproceeding/article/view/89

Bernama. (2014, September). “Pengurusan jenazah MH17: Pengalaman yang tidak boleh dilupakan”. Astro Awani. https://www.astroawani.com/berita-malaysia/pengurusan-jenazah-mh17-pengalaman-yang-tidak-boleh-dilupakan-42968

Bernama. (2024, July 7). “Tragedi MH17: Sedekad berlalu, keadilan akan terus dituntut”. Astro Awani. https://www.astroawani.com/berita-malaysia/tragedi-mh17-sedekad-berlalu-keadilan-akan-terus-dituntut-479414

Dahal, A., McNevin, D., Chikhani, M., & Ward, J. (2023). An interdisciplinary forensic approach for human remains identification and missing persons investigations. Wiley Interdisciplinary Reviews: Forensic Science, 5(4), 1-34. https://doi.org/10.1002/wfs2.1484

De Boer, H. H., Roberts, J., Delabarde, T., Mundorff, A. Z., & Blau, S. (2020). Disaster victim identification operations with fragmented, burnt, or commingled remains: Experience-based recommendations. Forensic Sciences Research, 5(3), 191–201.

Faisal, F., Mu’in, F., Nur Edi, R., & Santoso, R. (2024). A review of maqāshid sharīa on handling the COVID-19 pandemic in Lampung and west java province. Al-’Adalah, 21(1), 221-244. https://doi.org/10.24042/adalah.v21i1.21796

Guyomarc’h, P., & Congram, D. (2017). Mass fatalities, mass graves, and the forensic investigation of international crimes. In Forensic Anthropology (pp. 353–364). CRC Press.

Harakatuna. (2022, September). “Bolehkah mengkafani mayit dengan selain kain kafan putih?” Harakatuna. https://www.harakatuna.com/bolehkah-mengkafani-mayit-dengan-selain-kain-kafan-putih.html

Hazique, S. (2024, August 2). “Fardu kifayah pengurusan jenazah berdepan cabaran dunia moden”. Wilayahku. https://www.wilayahku.com.my/fardu-kifayah-pengurusan-jenazah-berdepan-cabaran-dunia-moden/

Hospital Kuala Lumpur. (2024). “Perubatan forensik”. Hospital Kuala Lumpur. https://hkl.moh.gov.my/index.php/mengenai-kami/jabatan/sokongan-klinikal/perubatan-forensik

Ibn Qudāmah, A. (1997). Al-mughnī. Riyadh: Dār ‘Ālam al-Kutub.

Jabatan Mufti Negeri Selangor. (2023). “Garis panduan pengkebumian jenazah”. Mufti Negeri Selangor. https://www.muftiselangor.gov.my/wp-content/uploads/2023/08/Garis-Panduan-Pengkebumian-Jenazah_compressed.pdf

Jabatan Mufti Wilayah Persekutuan. (2019, Mac). “Bayan Linnas Siri Ke-170: Anggota tisu dan janin orang Islam – Hukum pelupusannya”. Mufti Wilayah Persekutuan. https://www.muftiwp.gov.my/ms/artikel/bayan-linnas/3180-bayan-linnas-siri-ke-170-anggota-tisu-dan-janin-orang-islam-hukum-pelupusannya

JAKIM. (2020). Garis panduan pengurusan jenazah Islam COVID-19. Jabatan Kemajuan Islam Malaysia (JAKIM). https://fliphtml5.com/viauu/lkor/GP-PENGURUSAN-JENAZAH-ISLAM-COVID-19

JAWI. (2000). “Mayat disimpan lama atau dikorek semula untuk dijadikan sebagai bahan kes dalam mahkamah”. Jabatan Agama Islam Wilayah Persekutuan. https://www.epusara.jawi.gov.my/index.php/meja-bantuan/fatwa2?view=article&id=38:mayat-disimpan-lama-atau-dikorek-semula-untuk-dijadikan-sebagai-bahan-kes-dalam-mahkamah&catid=12

Khoo, L. S., Hasmi, A. H., Abdul Ghani Aziz, S. A., Ibrahim, M. A., & Mahmood, M. S. (2016). MH17: The Malaysian experience. Malaysian Journal of Pathology, 38(1), 1–10. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27126658/

Khoo, L. S., Hasmi, A. H., Ibrahim, M. A., & Mahmood, M. S. (2020). Management of the dead during COVID-19 outbreak in Malaysia. Forensic Science, Medicine and Pathology, 16, 463–470. https://doi.org/10.1007/s12024-020-00249-y

Lessig, R., & Prinz, M. (2022). Mass disaster victim identification. In B. Madea (Ed.), Handbook of forensic medicine (Vol. 1, pp. 291–309). Wiley. https://doi.org/10.1002/9781119648628.ch14

Lloyd, R., & Evans, J. (2017). Forensic toxicology of decomposed human remains. In S. Black & E. Sunderland (Eds.), Taphonomy of human remains: Forensic analysis of the dead and the depositional environment (pp. 297–317). Wiley-Blackwell.

Malik, I. (2020). Al-Muwaṭṭaʾ Imām Mālik bin Anas. In Studi Kitab Hadis: Dari Muwaththaʾ Imam Malik hingga Mustadrak al-Hakim. Ahli Media Press.

Meirison, M., Saharuddin, D., & Fatarib, H. (2022). The dynamics of Islamic jurisprudence in the eyes of contemporary Muslims. El-Mashlahah, 12(1), 70-83. https://doi.org/10.23971/elma.v12i1.3939

Mohamad Al-Bakri, Z. (2016). “bayan linnas siri ke-69: Fiqh jenazah: Beberapa persoalan”. Mufti of Federal Territory Office. https://muftiwp.gov.my/en/artikel/bayan-linnas/1133-bayan-linnas-siri-69-fiqh-jenazah-beberapa-persoalan

Mohd Noor, M. I., Mohd Noor, F. N., Aziz, F. Y., & Nordin, B. (2020). Aplikasi qawaid fiqhiyyah dalam menghadapi COVID-19. INSLA E-Proceedings, 3(1), 181-193.

Mubārakfūrī, S. A. R. (1984). al-Raḥīq al-Makhtūm. al-Maktab al-Taʿlīmī al-Saʿūdī.

Mukhlishin, A., Suhendri, A., & Dimyati, M. (2018). Metode penetapan hukum dalam berfatwa. Al-Istinbath: Jurnal Hukum Islam, 3(2), 167–184. https://doi.org/10.29240/jhi.v3i2.444

National Security Council. (2014). Special directive: Mission MH17 in Ukraine by Secretary (Safety Strategic). National Security Council, Department of Prime Minister, Malaysia.

Othman, R. (2014). Forensik Islam: Asas dan aplikasi dalam pengurusan jenazah. Dewan Bahasa dan Pustaka.

Peerwani, N. (2017). The role of a forensic pathologist in armed conflict. Academic Forensic Pathology, 7(3), 370–389. https://doi.org/10.23907/2017.033

Roslan, M. F. N. (2024, Disember 19). “Irsyad Hukum Siri ke-878: Pandangan berkenaan kewujudan kartel pengurusan jenazah”. Pejabat Mufti Wilayah Persekutuan Jabatan Perdana Menteri. https://www.muftiwp.gov.my/ms/artikel/irsyad-hukum/umum/6074-irsyad-hukum-siri-ke-878-pandangan-berkenaan-kewujudan-kartel-pengurusan-jenazah

Rosman, A. S., Fadzillah, N. A., Haron, Z., Ripin, M. N., Hehsan, A., Jandra, M., & Jamli, N. A. O. (2019). Fatwa dan sains perubatan moden menurut perspektif maqasid syariah. UMRAN: Journal of Islamic and Civilizational Studies, 6(2–2), 1–15.

Safrudin, A. H. (2018). Hukum mensucikan dan mensalatkan percampuran tubuh jenazah Muslim dan non-Muslim dalam pandangan Imam Abu Hanifah dan Imam al-Syafi‘i. El-Faqih: Jurnal Pemikiran dan Hukum Islam, 4(2), 68–85.

Setiawardani, A., Rahman, A. U., Utama, A. N., Prakosa, J. S., & Susilo, Y. A. (2025). The role of artificial intelligence in 3D development–facial reconstruction of skull bones as a forensic investigation solution: A comprehensive review. Indonesian Journal of Social Technology, 6(1), 774–790.

Sinar Harian. (2020, September). “Peristiwa Lahad Datu sejarah hitam Malaysia”. Sinar Harian. https://www.sinarharian.com.my/article/102150/berita/nasional/peristiwa-lahad-datu-sejarah-hitam-malaysia

Siregar, S. (2025). Identifikasi jenazah berdasarkan hukum Islam dan hukum humaniter internasional. Jurnal EL-Qanuniy: Jurnal Ilmu-Ilmu Kesyariahan dan Pranata Sosial, 11(1), 50–59.

Tettamanti, C., Frigiolini, F., Franceschetti, L., Barranco, R., Pinto, S. L., Casarino, L., & Ventura, F. (2025). A forensic approach to complex identification cases: The collapse of an Italian cemetery into the sea. Genes, 16(3), 277. https://doi.org/10.3390/genes16030277

Vaswani, V., Caenazzo, L., & Congram, D. (2024). Corpse identification in mass disasters and other violence: The ethical challenges of a humanitarian approach. Forensic Sciences Research, 9(1), owad048. https://doi.org/10.1093/fsr/owad048

YADIM. (2021, February 4). “Solat jenazah ghaib untuk mangsa COVID-19”. Yayasan Dakwah Islamiah Malaysia. https://www.yadim.com.my/v2/solat-jenazah-ghaib-untuk-mangsa-covid-19/

Published

2025-12-26

How to Cite

Abdul Razak, N., Saleh, M. M., Alias, M. A. A. ., & Wan Ismail, W. A. F. (2025). PENGURUSAN JENAZAH TIDAK SEMPURNA DALAM SITUASI PERANG, BENCANA DAN WABAK: TINJAUAN DARIPADA PERSPEKTIF ISLAM DAN SAINS FORENSIK: MANAGEMENT OF INCOMPLETE REMAINS IN WAR, DISASTER AND PANDEMIC SITUATIONS: AN APRAISAL FROM ISLAMIC AND FORENSIC SCIENCE PERSPECTIVES. Malaysian Journal of Syariah and Law, 13(3), 652-666. https://doi.org/10.33102/mjsl.vol13no3.1443